Under hösten kommer vi att börja med föreläsningar med start torsdag den 24 september. Denna gång kommer det att handla om aktivering. Vad man skall tänka på, hur mycket man skall aktivera, hur man aktiverar på rätt sätt, vilken inställning man skall ha som ägare. Detta och mycket annat kommer vi att gå igenom denna kväll.

Tid: 18:30-20:30 Plats: Hubbes Hunddagis lokaler Pris: 250:-/person inkl fika. Anmälan är bindande.

För att delta på föreläsningen kontakta oss på telefon 0721-772299 eller via mail hubbeshunddagis@hotmail.com

Under våra föreläsningar är det endast Husse/Matte som deltar, vovvarna får stanna hemma.

Vad vill ni att våra föreläsningar skall handla om? Finns det önskemål så kom gärna med dem.

Vi kommer även att ta in Pondus färskfoder till höstterminen då detta varit ett önskemål hos många av våra dagisgäster.

Hubbe har testat detta foder och det har uppskattats, även om han inte bara får färskfoder så har det varit ett bra komplement när man har en kräsen vovve. Pondus är ett svenskt färskfoder från Norrland i tre olika sorter, två helfoder samt ett kompletteringsfoder. Snabb fakta om pondus:

Pondusfoder - ett foder gjort på lokala råvaror

Pondus tillverkar och saluför Produkter av högsta kvalité både Helfoder, kompletteringsfoder och färskfrysta tuggben.

• Pondus foder är baserade på animaliska Svenska råvaror.
• Pondus foder är fulla på nyttiga fetter och proteiner.
• Pondus foder är bra för päls och känsliga magar.
• Pondus foder används av både sällskapshundar och toppresterande tävlingshundar.
• Pondus tuggben kommer från Norrländska nötdjur.

Besök gärna deras hemsida för mer info http://www.pondusfoder.com/

Är ni intresserade av att testa Pondus färskfoder, ring eller maila oss, första leveransen beräknas komma i augusti.

Precis som med allt annat till hundar så finns det även en hel uppsjö av täcken, frågan har kommit upp några gånger den senaste tiden och jag hoppas detta kan vara till lite hjälp. Jag har själv alltid använt täcken på Hubbe, för tro det eller ej, hundar kan faktiskt frysa precis som oss, självklart beror detta helt och hållet på vilken ras det är, men Hubbes päls är kort och även om den är tät så är det inte mycket till skydd när man ska vara med i tex stallet en hel dag eller om vinden står på en kall vinterdag när det är dags för promenad, men likaså efter träning eller efter ett bad. Även om man inte har en hund som fryser så är täcken bra när man tex har arbetat med sin hund för att skydda musklerna och ge en bra återhämtning. De senaste tre åren har jag använt mig utav produkter från Back on track, vilket har betytt stora förbättringar för Hubbe. Back on tracks produkter tillverkas av "keramisk textil", Welltex, och används som muskel och ledskydd. Welltex fungerar genom att reflektera kroppens egna infraröda värme vilket ökar blodcirkulationen och återhämtningen. Det ger en skön och behaglig värme vilket gör att de kan användas både förebyggande, under aktivitet, för återhämtning men även för sömn. Jag är så nöjd men Back on track och kan varmt rekommendera detta till alla hundägare, samt produkterna till er med häst och även till er själva, ja det finns till oss tvåbenta också. Hubbe har ett av sina täcken på sig mesta tiden av dagen, men även när han sover. Det finns även dynor som har samma funktion som täckena, perfekt att ha i bilen eller i bädden. Vi använder oss utav Fleecetäcket, Nättäcket, Hundtäcket samt Hundfilten.

Besök gärna deras hemsida för mer info backontrack.se

Efter en härlig helg med midsommarfirande, solsken, bad, bus och miljöträning är vi tillbaka för ännu en vecka på dagis med våra härliga gäster. Helgens miljöträning för Loke gick precis som jag ville, han tulltade efter Hubbe, kika sig lite omkring och lade sig ner vid mina fötter utan det minsta intresse eller oro över hur det dansades och spelades kring midsommarstången. Jag är så tacksam över Hubbe och att vi tog beslutet att skaffa valp nu. Jag ser hur Loke ser upp till Hubbe, följer honom, testar och gör precis som honom i många lägen. Självklart är han en busig liten krabat men med Hubbe som förebild är jag säker på att han kommer växa upp till en fantastisk "liten" kille.

Precis som efterfrågan på dagis har det även ökat med efterfrågningar på pensionatet. Nu är det så mycket förfrågnigar och bokningar att jag har fått sätta bokningsstopp fram till November.

Hos oss åker man som pensionatsgäst med oss hem efter dagiset stängt för dagen, man lever tillsammans med oss som en i familjen vilket innebär att platserna är begränsade men även för att vi ska kunna ge våra gäster den bästa möjliga semestern de kan tänka sig.

Förra helgen var Isa hos oss som pensionatsgäst och när det var dags för kalas räknades hon självklart in som en i familjen och var precis som Hubbe och Loke i centrum för uppmärksamhet med mycket pussar och kramar.

Om inga utflykter är planerade tar vi dagarna som de kommer med promenader, bus, bad och framåt kvällen får man mer än gärna mysa i soffan med de övrga i familjen.

Jag har turen att ha en stor familj som med öppna armar tar emot och hjälper mig med gästerna om jag skulle behöva åka hemifrån för en stund vilket innebär att de aldrig är ensamma, förutom den korta stund då jag slänger skräpet eller hämtar posten.

Inte hade jag/vi en aning om att vårat dagis och pensionat skulle bli så uppskattat och jag kan inte tacka er nog över att jag får ta hand om era fantastiska familjemedlemmar, ett jätte stort tack för det förtroendet ni lämnar till mig varje dag när jag tar över kopplet.

Något vi hundägare ofta stöter på är människor som gärna vill hälsa på våra hundar. Det kan vara under promenaden, grannen, nyfikna barn när vi passerar parken osv. Både hundvana människor och icke hundvana människor vill gärna sträcka fram handen för att klappa. Jag tror att många som jag ofta säger ja, känner ni igen er? Men vad får min hund ut av att hälsa på denna främmande människa?

Jag har börjat reflektera i detta ännu mer nu när jag sitter med en 11 veckors valp vid min sida, han är som en liten magnet, vilket jag förstår, valpar är ju underbara. Men de husen jag passerat varje dag med Hubbe innan Loke kom hem som aldrig visat något intresse för denna gamla man är nu snabba på att få se det lilla knytet vid hans sida. Mina tankar kring det är att han är bara liten under några få månader, det går snabbt och vips är han tonåring för att sedan bli en fullvuxen labrador. Vill dessa människor hälsa på honom då?

Våra hundar har precis som oss olika mycket integritet, olika mycket intresse av andra människor och hundar och en del hundar bär även med sig rädslor kopplade till situationer, människor eller andra hundar.

Några exempel på hur hälsningarna kan gå till, kanske känner ni igen er:

1. Grann föräldern som frågar om dennes barn får hälsa på hunden. För det är ju så bra att barn lär sig att respektera djur tidigt. Dessa barn har oftast ingen hundvana och sträcker lite rädda fram handen men så fort hunden närmar sig för att lukta bli barnen så rädd att den snabbt drar tillbaka handen och ställer sig bredvid sin förälder.
Hur tror vi hunden uppfattat den här situationen? Tyckte hunden att det var trevligt?

2.Personen som sätter sig på huk och inte sträcker fram händerna men sträcker fram ansiktet så långt det går och blundar och väntar på en blöt kyss från hunden den aldrig träffat förut.

3.Personen som böjer sig framåt, sträcker fram handen och sakta går mot hunden samtidigt som man säger med gullig röst: Åååå hej lilla vän, kom och häls, jag är inte farlig?!
En lockande röst medan dennes kroppsspråk kan tolkas som hotfullt, dubbla signaler! Vad tycker vår hund om detta?

4.En förbipasserande längs promenaden som “har extremt mycket hundvana”. Bankar hunden lätt i sidan tre gånger och säger: Fiiiiiiin vovve men en djup stämma.
Har ni också träffat denne? Tycker vår hund att det här är en trevlig hälsning? Står den där med öronen bakåtslickade och svansen lite spänd mellan bakbenen för att den är lojal eller för att den vill?

5. Personen som gärna pratar hund (eller annat) med matte eller husse men respekterar hundens integritet. Hunden kanske går fram och nosar lite på benet och på handen men personen låter det vara där.
Detta är den sortens hälsning som jag föredrar när jag stöter på människor ute. Mina hundar ska inte vara ett gosedjur för främmande människor som gärna vill borra in sin näsa i min hunds päls.

Men ändå är det så svårt att säga nej? Varför?
Vi vill ju alltid våra hundars bästa, vi ger dem den mat vi tror är bäst för dem, vi leker deras favoritlekar så ofta vi kan, vi lägger tusentalskronor varje år på att de ska få bra vård och vi bäddar deras säng (som vi tror att de ska uppskatta men som de ändå bäddar om) innan de ska sova på kvällen.
Vi hundägare behöver bli bättre på att sätta vår hunds behov i fokus framför dessa andra människors behov.

Vi hälsar inte på alla vi möter, varför ska våra hundar göra det? Mina hundar precis som jag har sina vänner att umgås med, självklart innebär inte det att de aldrig får hälsa.

Precis som det finns hundrädda människor finns det hundar som är osäkra och rädda för främmande människor och i vissa fall även främmande hundar.

Om vi förklarar för de personer vi möter så hoppas och tror jag att de förstår.

Nu närmar det sig midsommar och det innebär dans runt midsommarstången, det perfekta tillfället att miljöträna Loke, med Hubbe vid hans sida. Jag kommer att gå till midsommarstången med mina pojkar och just denna gång går det ut på att INTE hälsa och att INTE rusa fram till främmande människor och hundar. Jag kommer att säga Nej och förklara varför de inte får hälsa och hålla mig till det utan att få dåligt samvete över att jag sagt Nej!

Jag sitter med en stor klump i halsen, en tomhet i magen, ja den där fruktansvärda känslan när man läst/sett eller upplevt något obehagligt. Jag vet att det sker fruktansvärda handlingar mot djur i hela världen, varje dag, MEN jag som person undviker oftast att klicka på just den länken, läsa det inlägget, titta på de bilderna, videon eller när WSPA:s reklam går på TV:n byter jag snabbt. Idag klicka jag på länken, detta innebär att jag kommer att ha svårt att somna i flera dagar, så fort jag går och lägger mig så kommer dessa hemska bilder upp i mitt huvud, och det är alltid samma visa. Men idag kändes det viktigt att läsa om just detta ämne då flertalet hundar avlider varje år pga värmeslag/överhettning. Jag kommer inte att länka till det fruktansvärda jag såg, kortfattat kan jag säga att det gjordes försök på djur i bilar och hur de påverkades av värmen.

Precis som med oss människor så hanterar även våra hundar värmen på helt olika sätt. Hubbe mår bäst utav värme, dock innebär inte detta att han får lov att ligga i solen hela dagen utan skugga, trotts att han nog gärna gjort det. Är det varmt ser jag till att han får i sig mycket vätska, i helgen gjorde vi nötfärsglassar, perfekt för varma dagar, det är både gott och de får i sig vätska på samma gång. Jag har även blötlagt maten vid flera tllfällen, småsaker som gör att jag ser honom få i sig vatten. Vi har även en pool i trädgården där han och Loke kan svalka sig när de själva vill det, den är slittålig och gjord speciellt för hundar men uppskattas även utav Jimmies systerbarn. Loke däremot har ont utav värmen, så i helgen var vi på Hönö Djurbutik och köpte en kylmatta till lillkillen, vilket uppskattades. Den flyttas mellan soffan och sängen och han sover på den näst intill hela natten. (Ja mina hundar sover i sängen) Det jag gillar med kylmattan är att den inte behöver blötas ner och läggas i frysen/kylen. Den blir kall så fort han lägger sig på den. Det finns ett stort utbud utav produkter till era vovvar om de har ont utav värmen och låt fantasin flöda vad gäller hundglass m.m, nu till midsommar blir det kyckling och tonfiskglass till Hubbe och Loke.

Kortfattad fakta angående värmeslag samt hund i bil

Hundar svettas inte som vi människor gör, utan flåsar, tappar orken och vill bara ligga och trycka på kalla golv eller i skuggiga hörn av trädgården. Hunden avger värme genom tassarna och kan också kyla ner sig själv ner genom att lägga buken mot marken. Kanske trivs din hund i ett kyltäcke, mår bra av en dusch, ett svalkande bad eller av att bara få ta det lugnt. Undvik att träna, jogga eller cykla med hunden när det är så här varmt. Din hund måste förstås få röra på sig, men ta era promenader tidigt på morgonen och på kvällen när det blivit svalare.

Och förstås – lämna aldrig din hund i en varm bil! Inte utanför mataffären, vårdcentralen eller frisören, eller för att du ska in snabbt på jobbet och hämta några papper. Och självklart inte på någon parkeringsplats i samband med en hundutställning. Det kan snabbt bli mycket varmt i en bil, +30, 40 eller 50 grader, även om det är molnigt ute. Varje år hör vi om hundar som överhettas och dör i stekheta bilar – låt det inte hända!

För att hunden ska må bra på resan – checklista

• Vid långa bilresor, kör tidigt på morgonen, eftermiddagen eller kvällen, när solen inte står som högst.
• Se till att hunden har tillgång till kallt, färskt vatten.
• Stanna ofta och rasta hunden, gärna vid en sjö så att hunden kan svalka sig.
• Om du måste lämna hunden i bilen en kort stund, tänk på att solen förflyttar sig snabbt. Bilen som nyss stod i skugga kan plötsligt stå mitt i solen.
• Om du har en kombi – installera grindar eller en bur så att du kan öppna bakluckan och låta hunden få frisk luft när du stannar till.
• Packa inte bilen så full att lufttillförseln stryps bak till hunden.
• Bind aldrig hunden i bilens stötfångare, dragkrok eller liknande – om du plötsligt måste flytta bilen eller åka vidare kan det sluta mycket olyckligt!

Lär dig känna igen symtom på överhettning

Håll koll på din hund i sommar, i eller utanför bilen! En hund som flämtar, vinglar, har torra och röda slemhinnor i ögon och mun kan ha drabbats av överhettning – och det är ett allvarligt tillstånd. Den kan även dregla, kräkas och ha diarré. Se till att din hund får vatten, duscha den eller blöt en handduk och blöt ner hundens päls ända in på bara skinnet. Du ska försöka kyla ned den, men gör det försiktigt och inte för fort – det kan få motsatt effekt. Uppsök sedan veterinär!

Att se på när ens bästa vän går ifrån valp till ungdom för att sedan övergå till senior är något av det vakraste som finns. Ikväll har Loke varit hos oss i en vecka och visst är det underbart med valpar, att se dem utforska och upptäcka världen samtidigt som man redan från start formar dem till den hund man vill ha. När man åker och väljer ut en valp infinner sig ett riktigt lyckorus i hela kroppen, det är kärlek från första stund, min nya vän, min bästa vän. Inte finns det då en tanke på att det bara är för en begränsad tid, de lever ju tyvärr inte lika länge som oss, även om jag med hela mitt hjärta hade önskat det. Det har nu gått in på fjärde sommaren för mig och Hubbe som Öbor och när jag tänker tillbaka så ser jag hur fort de sista åren förändrats hos Hubbe. Han har blivit gammal, men när man lever ihop varje dag så ser man inte de stora förändringarna förrän man får det svart på vitt framför sig. Man anpassar hela tiden vardagen efter hur dagsformen ser ut för sin vän och anpassar sig sedan efter det. Ett exempel på det är (utan att gå in på hans synfel) för ca tre år sedan slutade vi springa 1 1/2 timma varje dag, vi hade alltid varit ute och motionerat tillsammans tills jag upptäckte att han inte hängde med riktigt, vi övergick till intervaller för att sedan övergå till promenad, och där är vi än idag, det blir inte 1 mil som förr utan snarare 2-3km. Nospartiet som förr var svart har övergått till grått, han sover gärna mer och längre, trotts att det inte finns något stopp i honom under aktiveringsövningar och bus, speciellt med bollen, så är han nöjd med att bara vara med. Han har alltid velat vara nära mig och haft koll på vart jag är men nu håller han sig ännu närmare. Jag ska vara ärlig och säga att jag under en tid börjat bearbeta att han inte kommer att finnas för alltid, inte så att det får gå över styr men jag har säkert som många andra svårt att acceptera att jag inte får behålla honom för alltid. Ändå accepterar jag att det är så det är, en del av livets gång och det finns inget jag eller någon annan kan göra något åt. Jag som alla andra hundägare älskar min hund, jag är så glad och tacksam för honom, hans sätt att vara, hela hans personlighet helt enkelt. Självklart finns det stunder då han gått mig på nerverna, tex när det luktar gott på en liten gräsplätt och han blir helt orubbad och helt insnöad på just det stället. Men att bjuda in en ny familjemedlem som Loke har aldrig kännts mer rätt än nu, han ser redan upp till Hubbe och följer tätt hans fotspår, gör och testar samma som honom även om bästa vännen Love som bara är några månader äldre är mycket roligare att busa med så är Hubbe för mig den perfekta läromästaren för Loke. Skillnaden på valp och senior är stor, jag ser en klokhet i Hubbe, en trygghet,när jag pratar med honom är det precis som han förstår exakt vad jag säger. Han är min bästa vän, jag är tacksam för varje dag vi har tillsammans. Den 20:de augusti fyller han 11år och det ska firas med hundkalas och tårta till både tvåbenta och fyrbenta. Ja kanske gör jag fel som pratar med honom som om han vore människa, ger tårta som om han vore människa och mycket mer, men han är min bästa vän och jag gillar att skämma bort honom, rätt eller fel så har vi, jag och Hubbe hittat en bra balans under alla åren som vi båda är nöjda med. Min hund är min familj, jag sätter dem på en pedistal och går genom vatten och eld för dem, det är det minsta jag kan göra, han ger mig sån kort tid av kärlek, glädje och lycka, då förtjänar han det bästa tillbaka.

Äntligen skiner solen på oss och vinden har avtagit, jag hade inte haft någonting emot om vi slapp vinter och kyla, det är inget för mig. Jag gissar på att det är fler som njuter utav dagen, även om man kanske sitter på ett kontor eller har inomhus jobb så mår man så mycket bättre av ljusa soliga dagar utan att behöva använda vinterjackan i juni. Tyvärr är det bara jag som njutit utav värmen här idag, att det går från kyla och blåst till vindstilla och sol utan någon tid att anpassa sig har tagit på krafterna för våra dagis gäster. Självklart märker man att de njuter utav det härliga vädret istället för haglet som föll över oss förra veckan men med värmen kommer mindre ork när man har fyra ben och päls. Under förmiddagen blåste det fortfarande och det spratt i benen på gästerna, det är ju måndag och det innebär att man inte sett kompisarna på hela helgen. Efter förmiddagspromenader, aktivering, lunch och en stunds vila blev det åter dags för eftermiddagspromenad som idag blev något kortare, vi passade istället på att göra fler aktiveringsövningar längs vägen vilket alltid uppskattas. Klockan har tickat på i rasande fart idag och när Matilda (som gör sin praktik här under 3 veckor) gick hem för dagen och klockan närmade sig tre passade jag på att sätta mig med en kopp kaffe för att njuta av solen. Jag njuter till fullo när jag vet att vovvarna är nöjda, de har lagt sig till rätta för en stunds återhämtning innan det är dags att gå hem. Som ni vet är jag väldigt intresserad av hur stress påverkar våra hundar, därför är det för mig viktigt att de får en balanserad dag med både psykisk och fysisk motion. Med en sån enkel sak som att istället för att ställa fram maten i en skål använder vi oss utav aktieringsleksaker, då vet jag att hundarna blir mätt och stimulerade på samma gång. Har man ign frukost,lunch eller middag med sig bjuds det istället på godsaker gjömda i leksakerna.

Loke har gjort sin första dag på dagis uan problem, han är så trygg i sig själv, sover så fort det passar honom utan att låta sig bli störd trotts att maskiner och ställningsbyggarna brötat och fört ett hejdundrande liv runt oss idag. Han har och kommer dock inte att få umgås med gästerna mer än på avstånd under de första veckorna, nu kommer han att få göra sig bekant med de närmsta vännerna, utöver Hubbe, i hans närhet innan han itroduceras i gruppen. Loke skickar en varm hälsning och ett stort tack till Love med familj för den fina valphagen (och transportburen) som blivit en trygghet när man vill vara ifred och koppla av.

Aktivering utomhus behöver inte vara så svårt, med lite fantasi hittar man övningar lite var stans.Amigo och Nova balanserade på en gammal stubbe innan de fick en välförjänt belöning.

Istället för en skål med mat som fort försvinner ner i magen använder vi oss utav diverse aktiveringsleksaker.

Loke tackar Love med familj för den fina valphagen.

Vilken händelserik vecka det har varit, de flesta dagarna har dagiset nu full beläggning vilket är superkul! Det ringer fortfarande och dagiset har bara de senaste två veckorna fått flera nya gäster. Jag skulle gjort en uppdatering i fredags men tyvärr har inte tiden räckt till.
I torsdags var jag och Sara på föreläsning hos Hundakademin ämnet gällde stress hos hund, så intressant och lärorikt. Hur mycket ska hundarna leka med varann? Mår de dåligt/har de tråkigt utav att vila? Hur mycket ska de vila? Är boll och pinnkastning bra? Ja det var hur mycket som helst, och återigen handlar det om att utgå ifrån den enskilda individen, samtidigt som man får se till vilken ras man har och anpassa det därefter.
Som rubriken säger så har vi nu både senior och valp i hemmet. Loke är äntligen hemma och det är så mysigt med valp igen. Precis som med Hubbe så kommer jag gå min egna väg vad gäller uppfostran, när han ska följa med osv. För mig är det viktigt att man hittar sin egna väg och vad som passar dig och din hund och inte "snöar" in på ett spår som känns fel bara för att det står i en bok osv.
Som jag sagt tidigare så är det många som har ont av att Hubbe är blind, senast i förrgår fick jag höra "hur synd det är om honom" " varför har du kvar honom" samtidigt som man lade märke till en "fästing" på hans kind som jag förklarade är en ålderdomsvårta, alltså helt naturligt för en gammal hund och inget farligt. Nu vill jag poängtera att jag gärna pratar om Hubbes synfel och hur det är att leva med blind hund samt de små vårtorna osv. MEN det är skillnad på frågor och att på ett "finare" sätt säga att han borde gå vidare. Hur skulle världen se ut om alla med synfel inte fick en chans, samma gäller åldrandet, med åren kommer små skönhetsfel som även det tillhör det naturliga. Jag är van och har lärt mig att bara ignorera vad andra tycker och tänker. Man kan ta bort en vårta men då måste han sövas och så länge han inte har ont utav den så låter jag naturen ha sin gång. Hubbe är som sagt min bästa vän och jag skulle aldrig låta honom genomlida något som inte är bra för honom.
När jag fick Hubbe för snart 11 år sedan öppnade vi upp dörrarna för det första hunddagiset och pensionatet som jag varit med och drivit. Redan från start fick Hubbe följa med och detsamma kommer även att gälla för Loke. Han kommer att vara med från och med i morgon. Även detta ett hett ämne, men jag är helt trygg med att han kommer att vara med, och efter att ha tillbringat helgen med honom så kan jag till 99% säga att han kommer att lägga sig till rätta och vara trygg med det.
Han kommer däremot inte att leka med dagisgästerna ännu och jag är ledsen att säga det men jag kommer inte häller låta någon hälsa på honom. Nu kommer jag att ge honom tid att anpassa sig till våra rutiner både hemma och på dagis.
Jag hoppas att ni haft en lika härlig nationaldagshelg som vi haft. Nu laddar vi batterierna inför en ny härlig vecka på dagis! Vi ses i morgon!